28 oktober 2015

Om resfeber

Det är kvällen före resan. Väskan är packad och alla listor är avprickade. Väckning är inställd, både på telefon och surfplatta. Sova? Nej, det är komplett omöjligt. Det är nämligen dags för RESFEBER! 

Men vad är egentligen resfeber? Enligt ordboken kan det betyda både oro och längtan: "(feberaktig) oro" som "spänning inför förestående (av)resa" eller "(brinnande) iver", "åtrå efter att företaga (en resa)".

Resfeber för mig


Resfeber är något jag alltid får – hur mycket jag än reser. Inte bara den där förväntansfulla, lite pirriga känslan. Nej, resfeber är för mig också en hel del nervositet och alla möjliga logiska/ologiska nojor.

För mig är resfebern värst kvällen före avresan. Och den kommer lika säkert som ett brev på posten. (Eller snarare "som ett mejl i inboxen" eller "ett gilla på Facebook" – känn dig fri att översätta till modernare liknelser.)

Plötsligt blir jag riktigt nojig över detaljerna: Är det helt säkert att mobilladdaren ligger där? Trots att man (läs jag) ser den med egna ögon infinner sig osäkerheten. Ve och fasa om den inte kommer med. För att inte tala om laddaren till kameran. Ändå vet jag ju att det går att köpa en ny laddare, åtminstone om man inte ska campa på sibiriska tundran.

Flygresan är jag inte nojig över, däremot resan till flygplatsen. Kommer jag att hinna före broöppningen? Eller kommer tåget att stanna redan före Läggesta, på grund  av "signalfel"? Risken känns plötsligt väldigt stor.

Dessutom börjar jag tänka på hur skönt det är att vara hemma: kunna dricka kranvattnet, krama på barnen när jag vill och ha en garanterat skön säng. Varför ska jag egentligen resa, just nu? Dessa tankar infinner sig oftast när jag ska resa ensam, utan familjen.

Är du chockad nu? Lugn, det går nämligen snabbt över ...

 

Här är mina tricks för att klara resfebern


Se till att sova ordentligt. Detta är onekligen rätt svårt om klockan ska ringa 03.00. Men här hjälper jag helt enkelt naturen på traven. Det är så lätt att "ligga på ohågan", ett uttryck som jag nyligen (!) lärde mig genom bloggen a Lady & a Tramp.

Ha väskan färdigpackad och då menar jag helt. Springa till tvättstugan och hämta den där tröjan jag paniktvättade klockan 23.00? Ingen bra idé. Tvätta och föna håret går också bort, liksom att göra en stadig frukost. Här är det förberedd matsäck som gäller, ätvänlig för bil- eller tågtransporten.
  
Låta den pirrande känslan i magen fungera som en motor. Skådespelare har ju rampfeber. Om Richard Gere (okej, dåligt exempel) klarar av det, ska väl jag också göra det. Pirret gör mig alert och driver mig som en rovfågel på jakt. 

Tveka inte att fråga om hjälp på flygplatsen. Naturligtvis krånglar Self Service extra mycket för den resfebrige. Men personalen finns ju faktiskt där för min skull. Med ett leende på läpparna och en trevlig ton är hälften vunnit (för båda parter).

Skingra tankarna med något roligt, när det "värsta" är över. Väl igenom säkerhetskontrollen eller ombord brukar jag pusta ut. Nu är väskan och mina laddare (förhoppningsvis) med, nu börjar det roliga! Det är dags att botanisera lite i butikerna om tiden tillåter. Eller bara slå sig ner på ett café för en färdknäpp. Dock består den i mitt fall snarare av en kopp kaffe än ett glas vin (åtminstone kl 05.00). Den typiska Facebook- och Instagrambilden går därmed bort! Fast det överlever jag. Jag överlevde ju resfebern – den här gången också.

På hemvägen? Då planerar jag redan nästa resa! "Det här var ju plättlätt. Resfeber, vad yrar ni om?"

Har du resfeber och vad innebär det för dig? Berätta gärna, antingen på din egen blogg eller i kommentarerna!

PS. Här är i alla fall några som definitivt inte har resfeber!


Du är också välkommen att följa Travel on a Cloud på Facebook.

Foto: Anna Ström Åhlén

8 kommentarer:

  1. Haha, paniktvättade tröjan ja...! Och så måste jag alltid ta flera tåg tidigare än jag behöver så jag slipper sitta hemma och vänta på avgång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du kände igen dig. Hehe, jag får medge att jag nog alltid paniktvättar. ;) Likaså kommer jag oftare för tidigt än för sent till flygplatsen. Men bättre det än tvärtom!

      Radera
  2. Härligt inlägg! Kände särskilt igen mig i det där med att panikhämta tröjan i tvättstugan på morgonen haha tror det händer mig ungefär varje gång. Men älskar resfebern så fort jag stängt ytterdörren. Det kan vara den härligaste känslan som finns, faktiskt :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! Haha, jag paniktvättar nog alltid. Lär mig aldrig ...
      Men håller med dig om känslan när resfebern är som "bäst" – helt oslagbar. Allt ligger framför en!

      Radera
  3. Min variant av resfeber är rädslan för att glömma nåt viktigt hemma. Eftersom jag försöker resa så lätt som möjligt numer så har jag ett mantra som lyder ungefär såhär: plånboksmobilladdarepassbiljett. Så länge jag har de 5 sakerna med mig känner jag mig lugn och tror att allt ordnar sig. Allt annat kan man köpa eller klara sig utan. DOCK glömmer jag VÄLDIGT ofta just laddaren i hotellrummet innan hemresan. Har hänt alldeles för många gånger och jag börjar tro att det är nåt psykologiskt hehe, typ att jag inte vill åka hem undermedvetet.. ?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du delar med dig. Då har vi samma rädsla! :) Smart med mantrat, det ska jag också börja med. Ja, det där med laddare, de har en förmåga att ha en egen vilja ...

      Radera
  4. Jag känner verkligen igen mig i dina punkter! :) Och bra tips! Jag vill också påbörja packandet minst ett par dagar (men gärna mera) före avfärd, beroende på hur långt bort jag ska förstås (=hur mycket packning jag ska ha med etc).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, vad kul att du gillade tipsen och att du känner igen dig. Ja, man blir inte helt välstrukturerad med resfeber direkt. ;) Jag brukar också vilja påbörja packningen i god tid men ibland hinns det bara inte med.

      Radera