lördag 9 april 2016

Min värsta packningsmiss


Kväll i Paris. Foto: Luc Mercelis.

"Utan trosor i Paris." Det låter som namnet på en tvivelaktig film men sanningen är – min hittills värsta packningsmiss ...


Jag måste börja med att klargöra en sak. Egentligen är jag riktigt bra på att packa! I alla fall år 2016. Efter många och långa resor vet jag precis vilken klänning som är en för mycket. Likaså vilken onödig pocketbok som aldrig kommer att bli läst – på storstadssemester åtminstone. Vid havet på en solsemester finns det inget bättre än att plöja roman efter roman, under total avkoppling.

Men åter till resmålet det handlar om, närmare bestämt Paris. Vi förflyttar oss tillbaka i tiden, till en vår då jag var i 25-årsåldern. Inte med vidare mycket skinn på näsan och med många misstag framför mig. Men "what the heck", det är ju livet!

Jag var på tjänsteresa tillsammans med tre herrar, som samtliga var betydligt äldre än jag. Samtliga också mycket beresta – och den ene var ingen mindre än min chef. Chefen var dock inte vem som helst, utan en mycket charmig och trevlig gentleman som mer än en gång blev tagen för fransman under vår resa. Han hade nämligen bott och jobbat i landet i fråga. "What part of France are you from?", kunde frågan lyda. 

Ganska nervös inför denna tripp, hade jag lagt min packning i fint sorterade högar på sängen: Högen med toppar, check! Högen med strumpor, check! Högen med klänningar, check! Men ... högen med en viss sorts underkläder blev 
 ja, du har gissat rätt – kvar på sängen. 

Ingen stor sak, kan man tycka. I alla fall inte 2016. Då hade jag, med min tjockskinnade näsa, begivit mig direkt till närmaste H&M och inhandlat en ny hög. Men betänk att detta var vid tiden för Dackefejden (ungefär). Inget H&M fanns utanför mitt hotell och inget extra skinn på min näsa.

Foto: Pimoo the french photographer.


Med bävan slog jag 9:an till hotellets växel den första morgonen, då den förfärande upptäckten gjordes. Jag bad att få bli kopplad till chefens rum, och började så min pinsamma förklaring till varför jag skulle bli tvungen att uträtta ett visst ärende före dagens viktiga möte.

Min chef visade sig dock vara ytterst förstående och vår taxi stannade, på väg till mötet, till vid en ytterst exklusiv underklädesbutik. (Den närmaste som fanns att tillgå.) Jag uträttade mitt ärende och klev tillbaka in i taxin till de väntande herrarna.

Men i mitt minne finns alltid vårt samtal kvar. Och jag minns orden än i dag, när jag med svettiga händer ringde chefen för att förklara att jag var "utan trosor i Paris":

– Du, jag måste berätta en sak. Men lova att inte skratta!
Behöver jag säga vad han gjorde ...

Vilken är din värsta packningsmiss?

PS. Välkommen att följa mig även på Instagram! Där heter jag @newyorkmybite_travelonacloud.
Jag har också en blogg om New York.

17 kommentarer:

  1. Man ska inte skratta åt andras elände men alltså ... ha ha! Jag ska kanske inte skratta för jag åkte till Öland på sommaren utan bikini en gång ;)
    Linnea

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, där fick jag allt skratta lite jag med. Gissar dock att du kunde inhandla en dito. Förhoppningsvis också utan tre väntande herrar i en taxi utanför. Tack för att du delade med dig! ;)

      Radera
  2. För många år sen, ibörjan när jag och min man dejtade. Vi skulle på en weekendresa till Köpenhamn på motorcykel. Sent på kvällen när vi dressat om( skulle möta upp några andra) till klänning upptäcker jag att mina skor ligger kvar i Gbg . Idag hade det varit OK med klänning och MC stövlar, men dåååå skämdes jag��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, kan tänka mig att det blev lite svettigt där (i flera bemärkelser). Tack för att du delade med dig! Vi får väl se det som så att du var en tidig trendsättare ... ;)

      Radera
  3. Haha, vad roligt! Jag lovar ATT jag skrattade ;) Jag kan nog inte komma på nån sån där rolig packningsmiss... Peter brukar alltid packa för mycket och packar alltid flera skjortor och långbyxor när vi ska till Asien - för att sedan bara använda ett par shorts och ett linne... Under husbilsresan hade vi med oss en kolgrill och sedan visade det sig förbjuden att grilla med kol i hela södra Europa... Men jag har ändå en sån där pinsam resa med chefen-upplevelse. Vi var i Belgien och jag glömde ingenting fysiskt, men jag glömde plötsligt koden till mitt kort, så chefen fick betala alla privata saker för mig i tre dagar... (som jag förstås betalade tillbaka efteråt)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe, kul att man kunde bjuda på lite underhållning. ;) Skrattar också åt det du berättar: om långbyxorna som blev kvar där i väskan och den onödiga kolgrillspassageraren. Men din chefen-upplevelse: HAHAHA! Han kanske också fick följa med till någon underklädesbutik? ;) Tack för att du delade med dig!

      Radera
    2. Eller "hon" förstås. Förutsatte visst att det var en han! :)

      Radera
  4. Jag är ofelbar och bäst i Sverige på att packa, så det där händer inte mig.
    ...eller vänta nu, tandborste, hårborste och bikini har visst blivit kvar hemma någon gång vardera... :-)
    Och sonens mediciner, fast det är inget man skrattar åt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller, hur: "Det händer inte mig". ;) Tack för att du delade med dig! Lite surt att stå där utan sådana självklara saker som måste vara i packningen. Men kanske är det just för att de är så självklara som man glömmer dem. Som tur är går ju det mesta att köpa på plats. Men mediciner, hu nej! Det är inget man skrattar åt. Hoppas verkligen att det gick bra, trots allt, med sonen!

      Radera
  5. Hahaha, vilken underbar historia :D Kul att du delar med dig!
    Jag kan inte minnas att jag glömt något viktigt, däremot händer det att jag packar väl många saker ibland även om jag avslutar alla mina packningsförberedelser med att plocka bort en del kläder ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv, Eva! Kul att gillade storyn. Jo, ska man vara helt ärlig slinker det väl med något onödigt fortfarande. Men det är bra det där, att plocka bort en del i slutet. Tycker du har mycket genomtänkta outfits när du reser. :)

      Radera
  6. Haha, vilken lustig grej ändå, åtminstone såhär i efterhand :'D Tror inte jag gjort någon fatal packningsmiss själv, vad jag kan komma på just nu iaf..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar, Maria! Haha, ja, i efterhand kan man ju skratta åt detta. I efterhand inser man ju också att det inte var någon stor grej egentligen. Skönt att du sluppit fatala packningsmissar!

      Radera
  7. Jag brukar alltid packa för mycket! När jag kommer hem får jag ofta packa upp en massa oanvända kläder ;)
    Men en gång hade jag fått med mig tandborstfodralet UTAN tandborste i. Fråga inte hur jag bar mig åt, jag var jätteförvånad när det inte var något i fodralet! :D
    Mvh B-M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du delar med dig! Haha, vilken grej med tandborstfodralet. Det är nog en vanlig packningsmiss att packa ned för många kläder. Man borde egentligen alltid tänka i outfits/antal dagar. Själv har jag ibland packat ner för varma kläder, särskilt när jag varit osäker på vädret.

      Ber om ursäkt för sent svar på denna kommentar men faktum är att jag svarade direkt egentligen. Svaret blev dock aldrig publicerat, det såg jag först nu. Kanske berodde det på dålig internetuppkoppling, då jag var på resande fot till Rom den 14 april.

      Radera
  8. Haha vilken kul historia! Jag har nog inte glömt något som jag minns på det sättet. Eller jo, när jag skulle åka till Sveriges regnigaste stad över en helg på hösten glömde jag några viktiga saker. Borås utan regnkläder, paraply och handduk är inte roligt. Tack och lov både jag mitt emot ett Åhléns så på lördag morgon hade jag allt jag behövde.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket, vad kul att du gillade historien. Faktum är att jag själv inte kan tänka på den utan ett leende, även så här lång tid efteråt.

      Inte visste jag att Borås var Sveriges regnigaste stad! Haha, så snopet att komma dit utan regnskydd då. Tur i oturen att det är så enkelt att komplettera på närmaste varuhus, så länge man befinner sig i civilisationen. :)

      Radera