11 mars 2018

En matresa jorden runt − i skolans matsal


Tänk om du gick i gymnasiet och fick göra en resa jorden runt! Visserligen bara i fantasin, rent geografiskt, men helt i verkligheten på tallriken. Det får just nu alla elever på friskolan Europaskolan i Strängnäs och Malmköping! Något helt annat än på min tid ...

Gick du inte i skolan på 70- och 80-talet? Var glad för det. Så var dock fallet för undertecknad och det var inte med hoppsasteg direkt, som man tog sig till matsalen. Överkokt smaklös fisk, ljummet smör och mjölstabbiga såser, det var bokstavligen vardagsmat. Välja mellan flera rätter? Äta något nytt och spännande? Nej, det kunde man glömma på min barndoms skolor.

Eleverna på Europaskolan i Strängnäs och Malmköping har det bättre. Eller rättare sagt ljusår bättre än vad jag hade det. Skolan har nämligen egna tillagningskök och egna kockar. Men inte nog med det. De satsar även på säsongsanpassat, ekologiskt och klimatsmart.



Nu i mars har skolorna temaveckor "På resande fot". Då får eleverna smaka allt från finsk renskav till etiopisk kyckling, medan de vecka för vecka tar sig runt jorden. Visst, egentligen stannar de på sina skolor, men fantasin och smaklökarna tar verkligen vindlande vägar.

Förutom spännande smaker bjuder nämligen köksmästaren på en resedagbok. Det är både med humor och lärorika insikter, som eleverna får "följa med" över världshav och kontinenter.


Det heter ju att ens bästa tid är nu, men just den här månaden hade jag nog hellre varit i elevernas kläder. Tänk att få äta sig jorden runt på skoltid! Men jag får nöja mig med att berätta om matresan och hoppas den inspirerar andra.

Läs gärna mer om matresan och följ resedagboken på skolans webbplats som jag har glädjen att medverka till. Det här tipset kommer dock från hjärtat och det sker helt ideellt. Vissa saker måste man bara sprida, även om det medför att man blir hungrig bara av att knappa på tangentbordet.

Vilka minnen har du från maten i skolan? Berätta gärna!









Photo by Cel Lisboa on Unsplash: Paella.
Photo by Anna Ström Åhlén: Europaskolan Strängnäs

Photo by Hitesh Choudhary on Unsplash:India.





14 kommentarer:

  1. Gu så hungrig jag blev nu!!!

    Lever äter jag inte. Studsande bitar i en brun sås. Annars åt jag faktiskt det mesta och gnällde sällan på maten. Men det innebar ju inte att den var någon höjdare. När sonen gick på dagis så hade de en egen husmor, en bondmora som lagade allt från början, bakade bröd, tänkte ekonomiskt och ekologiskt. Det kändes så himla bra. Sedan började han skolan ... Suck. Det hjäpte inte heller att de hade en mattant som var hemsk, som ungarna var rädda för. Som tur var fick vi föräldrar till slut bort henne från den positionen.

    Superbra initiativ på den skolan! Nu måste jag hitta något att äta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad roligt att du gillade initiativet och blev hungrig. :) Jag är likadan: kan aldrig läsa deras menyer utan att bli sugen, haha.

      Intressant att höra om dina materfarenheter. Lever var väl en klassisk haträtt. Själv kan jag inte äta blodpudding men tror konstigt nog att jag gjorde det på den tiden.

      Vad underbart med maten på din sons förskola! Det låter ju som en dröm. Sorgligt att det blev sämre sen men skönt ändå att ni fick bort den hemska personen i personalen. Man är ju så beroende av lunchen i skolan för att orka.

      Hoppas du hittade något gott! :)

      Radera
  2. Så himla härligt! Nej, det var väl inte riktigt så när det begav sig för undertecknads del... Jag kan väl inte påstå att det där med skolmaten var någon direkt kulinarisk upplevelse...;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vilka temaveckor de har, eleverna! Haha, kan tänka mig att vi gick i skolan ungefär samtidigt och då var det sannerligen inga höjdare som serverades. Skönt att tiderna förändrats på den punkten!

      Radera
  3. Jag hade supergulliga ”mattanter” (de var nog typ den åldern jag är i nu...och jag är ju ingen tant). Maten var sådär, potatisarna hamnade oftast inrullad i servetten. Så glad att det inte alltid var bättre förr. På mina barns skola lagar de all mat själva, nybakat bröd, lugn musik, blommor i små vaser och personal som gör roligheter och sprider små filmer på youtube. Det är verkligen en ny tid nu��/ Pernilla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad kul att höra om dina erfarenheter både då och nu. Ja, tänk att man kallade dem "mattanter", hehe. Visst var det sannerligen inte bättre förr i den bemärkelsen.

      Vad underbart dina barn har det på sin skola! Helt i klass med Europaskolan hör jag. Europaskolan ser också på måltiden som en helhetsupplevelse, där miljön och stämningen är lika viktig som det som finns på tallriken. Fantastiskt för våra barn och ungdomar!

      Radera
  4. Jag tyckte att skolmaten var hemsk ... tyvärr. Egentligen är det ju fint och bra att det serveras mat i skolan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det så! Skolmat är ju egentligen ingen självklarhet. Men hemska upplevelser från barndomens matsalar, det är vi tyvärr många som har. Så skönt att de flesta har det bättre i dag där det serveras skolmat.

      Radera
  5. Ett toppeninitiativ av Europaskolan! Och visst är det en bra skola. Jag har varit där på studiebesök flera gånger och haft lärarstudenter som varit där- Har även vänners barn somgptt där.
    Och skolmaten är så viktig. Under min tid i grundskolan gick jag hem och åt. Inte bara öfr att maten var bedrövlig, den var upplagt på talltikar och kall när vi kom. Tänk dig kall, stelnad blodpudding. (jag reste mig bara so 10-årin och gick hem. Visserligen jagad av en ilsken lärare och arg mattant. Men då hade de inte mött min pappa...
    Men visst varierar maten och beroende på om det finns tillagningskök på skolan och hur mycket kommunen satsar på skolmaten. Men ibland är eleverna också väldigt bortskämda....
    Ska absolut in och läsa på Europaskolans resesida.
    Och så fint att du tog upp detta positiva exempel.
    Stor kram från luften ovanför Mongoliet. Vi landar i peking om fyra timmar....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, vad kul att du gillade detta. Härligt att höra att du också är bekant med Europaskolan och varit där flera gånger. Ett av mina barn har gått där och de är även en av mina kunder. Men detta inlägg delar jag helt ickesponsrat eftersom jag verkligen vill sprida deras goda budskap och idéer.

      Nej men fy, vilka erfarenheter du har av skolmat. Bara blodpudding i sig är ju äckligt enligt min mening, dessutom kall och stelnad? Mår illa bara jag tänker på det. Du gjorde helt rätt att bara gå. Så modigt och starkt av dig! Och så skönt att du hade din pappas stöd och att du kunde äta hemma i fortsättningen. Mycket bra lösning! Hoppas läraren och mattanten fick sig en tankeställare.

      Det är sant att många nog inte vet hur bra de har det. I de flesta fall är nog skolmaten bra i dag, men på Europaskolan är den onekligen i toppklass.

      Så fantastiskt att ni nu är på er efterlängtade resa! Har just läst ifatt på din blogg (återigen har det varit lite för mycket här). Jag ser fram emot att läsa mer om er resa och se bilder!

      Stor kram och NJUT av er resa!

      Radera
  6. Så häftigt, vilken dröm. Själv levde jag på filmjölk och knäckemackor under hela skoltiden. Jag vägrade äta den hemska maten som serverades och ingen lyckades få mig att göra det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de där temaveckorna är verkligen en dröm.

      Men så hemskt att maten var så dålig att du inte kunde äta den alls. Fil och knäcke låter ju inte vidare roligt, men å andra sidan har du ju tagit igen detta med råge som vuxen! Dina matäventyr får mig alltid så hungrig. :)

      Radera
  7. Men guuu vad bra! Känner nästan för att börja skolan igen. Jag gick i på 60- och 70-talet och maten var verkligen allt annat än god. Två dagar per år var den dock inte så dum. På fettisdagen fick vi semlor (från början var det bruna bönor och fläsk också, men det åt ingen så det skippade dom :-) ). Sen på lucia var det lussekatter, varm choklad och peppisar. Resten av året var maten gläää... :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det helt fantastiskt med Europaskolans koncept!

      Tack för att du berättar om din tid med skolmat. Haha, då delar vi liknande minnen. Jag började skolan under 70-talet och minns ingen rätt som någon höjdare. Jag minns inte ens att vi fick semlor men det borde vi väl ha fått? Nåja, de jobbiga minnena har väl förträngts. Sedan har man ju tagit igen detta med god mat så det räcker och blir över! God mat och dryck är ju, enligt mig, bland det bästa som finns här i livet. :)

      Radera